Dag fyra: En dålig vana jag önskar att jag inte hade

Rökare? Nej.

Nagelbitare? Nix.

Några jobbiga tix? Nien.

Stolt kan jag tala om att jag inte lider av några klassiska ovanor alls. Mina naglar växer som ogräs och jag har varken ekonomi eller lungor nog att satsa på en karriär som rökare.

Men för den sakens skull föddes jag inte perfekt, som man kanske skulle kunna gissa sig till. Jag lider av den vidriga ovanan att ge upp. En utskällning på en dansträning, ett prov som gick åt skogen eller en springtur som min kondition inte riktigt pallade. Jag lägger skorna på hyllan, kastar in handuken, drar nåt gamalt över mig, eller vad man nu säger. Kort sagt; jag ger upp!
     Jag önskar att jag vore en figther, men å andra sidan är det mycket jag önskar och inte får. Jag tröstar mig med att jag inte är en nagelbitare eller tvingas dö i förtid pågrund av lungcancer. Det känns lite bättre då.



Hej och hå, jag är bra på att hantera motgångar. Nej.

Kommentarer
Postat av: Gud

Genom att erkänna sina brister så som du gör, då är man en fighter! Du har inte gett upp , du dog en paus! arbetade med annat under tiden, eller hur? ;)

2011-02-17 @ 15:04:13
Postat av: Gud igen

tog*

2011-02-17 @ 15:07:01
Postat av: svar

tack för att du förstår mig herre! :)

2011-02-17 @ 15:33:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0