wilma eliasson

Jag satt och bläddrade igenom några bilder från sommaren 2008 och tankarna började fara igen. Den där sommaren då jag inte riktigt orkade leva fullt ut eftersom jag ständigt hade en tanke om att allt skulle bli bättre sen, jag sköt liksom upp mitt liv och tänkte att allt det där kan jag göra någon annan gång.
Men det blev ingen annan gång. Det tog mig två år innan jag insåg det, att allt det där måste göras nu, jag måste börja leva nu.

Och jag har två år att ta igen.



Sommaren för två år sedan tillsammans med Lisen. (TVÅ ÅR LIKSOM?!! det känns på fullaste allvar som förra månaden)