wilma eliasson

GAAAH, fick en ingivelse på grund av en tanke igår och blir bara mer och mer arg desto mer jag tänker på det. Jag har aldrig riktigt förståt de som pratar illa om sina egna vänner inför andra. De som kläcker ur sig lite vad som helst utan att ens reflektera över att det kanske kan vara fel. Jag menar, om jag inte kan lita på dom som ska stå mig närmast, vem ska jag då lita på? Acceptera mina brister och lev med dem, men häng aldrig ut mig som nåt jävla offer inför andra.