Dagens fundering.
Ni vet alectas reklamfilmer där pengar springer omkring? Jag har tänkt på en sak, varför är snubben på femhundralappen aldrig med? Varför liksom ha med hundralappen och tusenlappen och sedan bara hoppa över femhundra? Och vem är egentligen mannen som pryder vår femhundring?
Sug på den ni!
Vi tar en promenad.
Jag har lyckats klanta till det och suddat aningen för mycket i kodmallen. Ni som ser skillnaden; Jag vet att det är fult. Till er som inte gör det; Klura inte nåt mer på det!
Jag och Frida tar nu en promenad runt skolområdet och passar på att tänka. Vi är väldigt bra på det där. 
Bara så att ni vet.
Jag är tillbaka när jag är snygg igen.
Tills dess, lev!
Ett utkast från sjukstugan
Jag sitter här och har jätte tråkigt. Inte bara sådär lite tråkigt utan verkligen dödstråkigt. Jag är gul och blå i ansiktet och runt hela halsen med. Gul och blå liksom. Soft. Tvingar i mig milkshake och annan fet dryck eftersom det är de enda jag kan äta. Ja, jag ser fortfarande ut som en hamster. En fruktansvärt ful hamster. Sitter och funderar på om jag ska göra nåt vettit av det här inlägget eller bara fortsätta framställa mig själv som otroligt självömkande. Nej, jag tipsar er om en av mina favorit artister istället. Kul va?
Joel Alme
Ta er en extra lyssning på "A young summers youth". Den här göteborgaren knäcker och jag inser att jag nog är lite för rastlös för mitt eget bästa.
Fulaste människan i byn.
Helt klart, vi behöver inte ens ha en genomröstning eller någon annan överläggning. Jag är för tillfället så ful att min egen far unviker att se på sin egen avkomma.
Kom hem från sjukhuset igår och mitt ansikte är uppsvällt till en någorlunda storlek som en badboll. Mat kan jag inte äta på fem veckor och har därför sett till att bli bästa kompis med ett sugrör.
Var det någon som sa att det var synd om mig? Det gör ont så in i helvete också...
Jag säger hej till blomkålsfacet!
Imorgon är det dags. Gävle sjukhus väntar på mig och klockan åtta imorgonbitti somnar jag in.
Frida: Om du dör under narkosen Wilma, då tar jag livet av mig. Jag lovar!
Det känns bra att Frida alltid står vid min sida. Sann vänskap. Jaharå!
Mitt nya kall.
Jag har börjat springa runt med en påse solrosfrön. Alltid, alltid när jag får tråkigt tar jag fram mina små frön och börjar knapra. Det är väldigt stimulerande. Rogivande faktikst. Jag känner mig lite som en fågel. 
Word talar till mig.
Jag tror att min dator försöker tala om någonting för mig och Karin.
Min KK är vuxen nu.
Min kompis Karin fyller år idag. Liksom arton år. Hon befinner sig i Gävle i skrivande stund och får lagligt införskaffa sig ett paket Prince eller LM blå. Eller nåt annat märke. Det är dock det sista Karin skulle göra. Men man vet ju aldrig, Karin kan överraska oss.
Grattis min vän. Du ligger för övrigt i topp på att kommentera min blogg så jag förväntar mig fetaste kommenteren nu!
Och bilden, ja den är bara för dig.
Höjden av att ha tråkigt.
Hejdå!
Låt mig presentera min gulliga vän Maja Skoglund.
"Vet du hur gammal den här mattan är? Den är hundra år gammal!"
Majas humör är som alltid på topp. Klassens solstråle.
Jag bör klassas som lågbegåvad!
Har man tur kan man klicka på en länk som gör att man får bokstäverna upplästa för sig. Jag har börjat göra det nu och jag känner mig plötsligt som 50+. Det kan inte hjälpas, jag ser faktikst inte vad det står!
Sociteten.
Här har jag googlat fram två bilder på hotellet som vi ska bo på!
Goodbye my lover.
Jaha tänker jag och stirrar på min betydligt äldre Samsung. Jag antar att ni skäms varje gång jag plockar fram den för att blippa. Så jag ska inom kort byta ut den. Jag antar att även jag måste bekanta mig med touch. Det svider och jag kommer sakna hur den knattrar när jag skriver sms. Hallå, vad är det som är så förbannat bra med touch då?!
Jag känner att Karin borde lägga en kommentar här. Hennes telefon besitter fortfarade en antenn...
Mina päron.
Hur oteknisk är det lagligt att vara?
Höjden av att vara kass.
Satt och kollade igenom aplikationerna på Alice data idag och plötsligt dyker det upp en drös med bilder av mig tagen med hennes webbcam. Jag har alltså helt ovetandes lyckats knäppa massvis med bilder på mig själv. Haha. Hur sjutton det gick till och när jag gjorde det har jag ingen aning om, men vi kan ju alla vara överens om att jag ser sjukt fokuserad ut.
Klantskalle nummer ett. Tar på mig den jag.
Så här ser jag ut när jag sitter framför datan i min ensamhet, koncentrerad....
Loke Nyberg
Min gulliga vän Sara Eriksson, som jag för övrigt inte träffat på jätte länge. Gjorde mig helt kär i denna låt och trubadur i fredags. Det var ett moment. Faktiskt. Synd bara att ingen av hans låtar finns på spotify, för det förtjänar denna kille verkligen.
En vanlig fredagskväll.
Det händer på hundrabussen. 
Hejsan Alanya!
Wihooooo. Jag längtar redan.
Vi är bra nog fina ändå.
Sara liknar ett glupskt odjur, jag ser ut som om jag sitter och skiter och Hanna påminner om en lycklig bebis.
Vackert.
r